tisdag 26 februari 2013

Jodå, träningen går bra... Men inte snabbt

Tisdag, frisk och dubbelpass.
Gurra tog tag i min träning för typ 4 veckor sedan, efter det blev jag sjuk. Jävla skit. Men nu mår jag bra förutom slem. Men det finns alltid i kroppen.
Upplägget går ut på att jag ska springa bättre, snabbare och jag vill även snyggare men vet inte om det funkar så.
Jag ska köra 4 löppass, 1 hårt, 2 lösa en 30min och en distan 45+ och ett till hårt pass med annat fokus.
2 styrkepass, fokus på ben och lite allmän överkropp. Mkt knä och frivänd och lite chins, oj förlåt. Pullups. Det e bra för mig. Dock är frivändningarna svåra Trots Carros Mats kula visade pedagogiskt i helgen. Jag hade behövt med rättning. Men jag ser vad jag gör fel iaf och försöker rätta till det.
Djupa knäböj e min grej, tar inte mkt på stången men kommer ner bra.
Utöver detta ska det bli 1-2 simpass och så har jag 1-2 polepass i veckan. Men de är som yoga, mest stretch och för att det är skoj, dock med lite mer blåmärken och sträckningar än yoga.

Så imorse blev det dimlöpning i Hagaparken, vackert men jag ville ha sol. Den alla pratar om men som jag inte ser. Efter praktiken blev det gympass 1, tog ca 1,30h. Gött.
Löpningen går, men fan det går inte snabbt. Känner mig som en sittande gammal. Farten kanske kommer senare.

Älskar varje sekund på Byrån, lär mig massor. Älskar att migration är på tapeten och hur mkt jag kan diskutera med folk. För en gång i livet känner jag att jag har kunskap i något som jag känner mig hemma i. Kommer aldrig bli klarlärd, alltid nya ställningstaganden, regler, dilemman. Teori som är svår applicerad i praktiken. Ett spännande ämne helt enkelt.

Uppsatsen? Fort trött, allt tar tid. Skriver väldigt lite, nästan inget. Tanken på uppsatsen ger mig ångest. Vet att det är fel, super fel. Sparka mig i baken, SNÄLLA!

måndag 18 februari 2013

Världens mest oromantiska dag

I Sverige är vi bra på temadagar, bullar, bortglömda barn, maträtter i oändligheter och sen har vi den, den 14 februari, Kärlekens dag.
En dag på året då du får vara spontan och köpa röda rosor till överpris. Fantastiskt och år ut och år in gå ni på det.
Jag har varit kluven till alla hjärtansdag, är det någon som ska firas eller inte?
När man går från singel till ett förhållande kan känslan vara, WOHO. Jag är nu på andra sidan och kan du fira denna fantastiska och spontana dag. Men efter förhållanden har fallit sönder likt Rom så har min inställning till dagen ändrats, jag kanske har blivit äldre också.

Idag får alla hjärtansdag mig att kräkas i munnen. Konstant illamående i 24h. Härdar ut, det är ju bara en dag.
Vilket ni förstått nu vid detta laget är att jag inte firar alla hjärtansdag. Ni kanske har förstått att Peder inte firar den heller.
Det är en icke dag för oss.
Jag vill inte kalla det avundsjuka men vet att det kan låta så. Men hur tänker ni alla människor som går på denna kommersiella dag?
I 24h överröses jag med bilder och statusar om världens bästa partner som köpt blommor, tänt ljus till middagen eller köpt någon liten present som symboliserar er, er kärlek och lycka. Jag är glad att JUST DU hittat någon du är lycklig med, att ni är kära. MEN allt detta överösande, blir det inte lite väl?
Tycker du att bara för du eller din partner gör något en dag per år för att det är bestämt av några som vill tjäna pengar att det är spontant?
Spontant är för mig ett ord som används när man känner för något och gör något för att man vill och kan. Det är inte förutbestämt och görs med hjärtat. Det är verkligen inte något som alla hjärtansdag står för.
Ni kanske tänker, blunda? Det går inte, du måste vara blind, döv och stum för att missa den här dagen. Även om man va det så skulle de ändå kunna gå runt och göra så man känner sig med eller utanför.

Det som är roligt med AHD (ännu en bokstavskombo, till bokstavskåta Sverige) är att se vad människor i allmänhet och synnerhet ser som romantiskt.


  •  Tända ljus, det är romantiskt. Du vill väldigt sällan hångla med någon med ett lysrör som blinkar och du ser sjuk ut pga det bleka skenet. Men tänder du bara ljus på AHD? Det tycker jag känns lite tragiskt. Jag var dålig på ljus innan jag träffade P. Nu är det alltid tända ljus när vi är hemma, fika, middag eller kolla på tv. Vi eldar ljus, eftersom kaminerna inte funkar. Tanken på att det är romantiskt har blivit avdramatiserat, nu är det en stor mysfaktor som man kan använda varje dag.
  • Rosor, kärlekens blomma. Säljs till överpris på AHD och säljs överallt i stan. Blombuden springer runt, kränger och alla bär blommor hem till sin käresta för att visa att jag älskar dig för idag köpte jag extra dyra blommor? Fint, verkligen. Kom du på detta själv? Då är du värd en puss
  • Choklad. Jag älskar choklad. En ask på AHD. Känns krystat. Jag hade blivit glad av en Bassett vingummin 900g, det är kärlek för mig. Det visar att han känner mig och när den väl är köpt och torkad. LYCKA. 
  • Hjärtformade gelehallon. Lika fantasilöst som skumtomtar till julen. Är det någon som gillar dessa? Jag blir ledsen av tråkigt godis.
  • All kärleks statusuppdateringar. Ni älskar er partner och vänner bara denna dag? Det känns som folk försöker överträffa varandra tills det blir nästan löjligt.
  • Äta en förbestämd kärleksmeny på restaurang, till överpris...
  • Opersonliga gosedjur, helst björnar med något hjärta. Fint...Dammsamlare..
Jag utnämner här med AHD till Världens mest ospontana och oromantiska dag.

Ni firar er kärlek en dag per år, vi firar den alla dagar per år. För att vi vill och kan.

torsdag 14 februari 2013

På små sätt glädja andra

När ni är glada, då blir jag också glad.
Om jag har varit orsaken till er gladhet, då känns det i hjärtat.

I söndags bakade jag fula blåbärsbullar och semelbullar. La upp ett litet kort på insta och frk Matilda frågade efter möjligheten till bullbud. Sagt och gjort, på måndagen skickades en bulle med posten.
Bullen kom fram, Frk M blev glad och åt bullen med mjölk som intruktionen till bullen föreskrev.
Denna lilla bullresa gjorde mig glad, dels för jag skickade den men främst för Frk M:s kommentar och glada tillrop.
Och tänk, ingen hungrig posttjänsteman åt upp bullen, skönt!

Känner mig lite som Karl-Bertil Jonsson när han givit bort akvavit, fransk poesi och Bodens fästning. Jag blir innerligt glad i själen. Så här glad blir jag aldrig av att ge pengar till någon organisation, varför?
För jag ser inte glädjen. Jag får ett anonymt intentsägade brev ibland att tack för din gåva, men vi behöver mer.

I lördags la jag en lapp på min systers väska, hon blev också glad.
Lappar jag människor glada. Behöver inte vara mkt, bara att någon tänker på dem, just där, just då.

Jag vill leva efter, det du vill ha av andra ska du ge själv. Jag älskar lappar och jag älskar att skriva dem. Peder får mkt lappar och brev, för att jag kan och vill och när han väl orkar läsa dem så blir han glad.

Så det här är något jag vill göra mer, glädja nära och kära på enkelt sätt. Alla dagar är alla hjärtans dag dagar.

En annan sak som jag givit mig fan på är att inte vara en bangare. Bangare gör mig ledsen. Fest, du är glad och strax efter frukost börjar messen och mailen trill in. Den ena sjukare än den andra, dubbelbokat, hinner inte, trött, katten ska rastas osv osv.
Å där står man, bakat, fixat och trixat i veckor. För ni som känner mig eller haft fest vet att tanke verksamheten inte är endast den dagen. För mig är det veckors planering, surfande av recept, städa innan och efter, baka och fixa kläder, inbjudningar osv osv.

Så, jag ska i största möjliga mån vara med på tillställningar som bjuds. Dels för att jag vill gå men också vara solidarisk med den som givit sitt anletes svett.
Jag vill inte vara den som skickar ett: jag orkar inte mess till någon som redan fått 4 st andra samma dag. Ni är inte värda det!

Och kanske kanske, bryr sig tomten om mina små men inte helt onödiga tankar och kanske kanske kommer en del av stoftet stutsa tillbaka på mig. Man kan ju bara hoppas.

onsdag 13 februari 2013

More poledancing, to my Family in Ecuador

So today we had open pole, practice without any coach. The first time I were there but I was nice, and now Im blue on the inside of my thighs. ( Had 1 hour practice yesterday as well).
Sis, Susie and Frida were my students and I was funny to see them struggle at the beginning and the get better and better. The two films at the bottom is Susie and my sister.
So my Family in Ecuador, this is some of the moves I´ve learn on my traning. I just need to put them together. Hope you can see them.
Cheers!
// Your Swedish sister

torsdag 7 februari 2013

Dags att visa att man är mammas dotter?

Min mamma är cool, hon kan göra saker själv/ensam. Åka utomlands, paddla eller gå på bio. Inget stoppar henne. Så vill jag också vara.

Jag har ätit själv/ensam en gång. När jag gjorde praktik på gymnasiet. De frågade om de kom någon mer. När svaret blev nej kändes det som jag inte hade några kompisar i hela världen.
Töntig tanke tycker ni, töntig tanke tycker jag också, men det är svårt att komma ifrån.

Nu har Peder åkt igen, fjällen med jobbet och jag är hemma och väntar tills på söndag. Inge vidare synd om mig, imorgon blir det spa med övernattning med Syrran och Susie, jobb hela lördagen och söndag blir slappdag med pole och plugg. Kanske baka något. Men våran frys är så full ( Tack syrran) så jag tror inget mer får plats där...
Mkt ensamtid, något som skrämt mig mkt men nu börjar jag förlika mig med den. För, vad har jag för val?
Skita i det eller ha egen tid. Då får det bli egentid. Problemet är dock att herr Peder aldrig får någon riktig egen tid om jag är hemma. Jag är otålig och skaver runt och piper. Men det är ju förståeligt enligt mig själv. Jag har ju varit så ensam/själv.

Så nu är det torsdag, var hemma och risig igår. Jobbat idag och gjort ett test på FHS som gav mig 2 fina biobiljetter, HURRA! Tack.
Så nu, efter en fantastiskt cullinarisk middag bestående av broccolisoppa med bönor och knäckemackor med kräftsallad (så gott!) ska jag bege mig själv/ensam till stadsteatern och se Ömheten.
Den är bara 1:30 utan paus, den blir en bra nybörjar teater.
Så önska mig lycka till!

Efter hemkomst ska jag nog laga mat och baka en kaka till jobbet imorgon. Det blir bra.

onsdag 6 februari 2013

I Scream for Ice cream

För er som inte vet, så älskar jag glass. God glass som smakar riktigt. En glass som är frukt fast fet.
Jag lärde mig uppskatta god glass med Micke. Likt den finsmakare han är tog han med mig till Kungsholmensglassfabrik och där, ja där var jag fast.
Micke, tack för att du öppnade världen bort från big pack hyllan.

Men Micke är inte min enda glass vän. Underbara Lojs från Halmstad är också en riktig glassälskare. Riccardos i Halmstad, yes. Där försöker vi äta glass på sommaren om vi hinner. Är hon här, då blir det Kungsholmen.
Peder gillar också glass, han har dille på pistage. Jag har börjat lära mig uppskatta pisage då det alltid är med när han beställer.

Det är det absolut bästa när man äter glass med någon, man får dubbelt så många smaker. Det gillar jag. Det får gärna vara mkt, men glaciären i Kalleskrona. Nä ni, kvantitet för kvalitet, det går bort även för ett barn som mig.
Karlskronaglass däremot, MUMS!

När jag flyttade in/ihop med Peder så fick jag då den ultimata presenten, en Glassmaskin! Gissa från vem? Jo Micke så klart!
En liten händig sak som likt magic bullet reklamen inte tar mer plats än en kaffekopp, i frysen. (Den är lite större, men smidig).
Människor i min närhet som haft glassmaskiner har sällan använt dem. Jag har använt min, 4gånger sedan början av december. Den kommer användas mer, jag lovar!

Jag började med att prova Youghurt och kokosglass och en lemoncurd- Fastnade tyvärr i skålen. Blandat mottagande, lemoncurden var vinnaren!
Andra gången gjorde jag med fröken Lina, vi gjorde passionfrukt. Skulle haft en frukt till och den hade blivit jäkligt god.
Micke kom över på en måndagsmiddag och vi gjorde Mango sorbe och krossadchoklad. Sorben blev nog inte riktigt vad vi tänkt oss då den inte riktigt smakade mango. Chokladkrossen blev den kvällens vinnare.
Och senaste gången kom Syrran över, lämna mat och ville ha glass, inom 20min stod glassen på bordet. Magiskt! Men vilken glass sen. Hallonglass! Så len, så smakrik. Så enkelt!
Jag tror jag hittat recpetet man ska använda nu.
Jag har provat att göra varm, kall och yoghurt glass. Kall mix utan ägg, bäst hittills.

Nu tänker ni : GO ON WITH IT!
Absolut
190g Hallon
100g Socker
1dl grädde,
1/2 vaniljstång
3/4dl mjölk
Mixa, i glassmaskin och kör!

Glass har aldrig varit lättare eller godare, I scream for more Ice crem!

fredag 1 februari 2013

Rädd för en Bäver

Hej, jag är feg!
I onsdags var jag ute och sprang längs med karlbergskanalen. På väg mot Huvudstabadet hör jag något grymta. En bäver.
Jag tror aldrig jag sett en levande bäver förut. På skansen är de alltid i någon håla eller så är buren tom. Svårt att säga. Jag fortsätter och vänder tillbaka efter några 100 meter.

Den springer/går över vägen. Tuggar på en pinne och kollar på mig när jag närmar mig.
Tanken slår mig, Hur snabbt kan en bäver springa? Kan den bita människor?
Är den som grävlingar. Snabba och biter tills benet krasar? Inga kottar i närheten...
Jag missade tydligen djur och natur om bävrar i skolan.
Skulle jag våga chansa?
Jag går närmare den, den tittar på mig.

Jag bestämmer att idag var det inte en dagen som jag skulle bli biten av en bäver.
Så jag bad om ursäkt för att störa den i frukosten och valde en annan väg.