Att lära sig älska det man hatar

Måndag morgon och regn.
Vill bara krypa tillbaka till sängen och vänta några timmar till, det kanske går över.
Kollar upp mot himlen och försöker använda min metrologiska gen- kastar tärningen och kommer fram till att det kommer dröja några timmar till innan regnet försvinner.

Ska jag springa inomhus på löpband?
Det är ganska tråkigt och ger inte det jag vill få ut av passet.

Möter Lars i köket, frågade om man kunde bli sjuk av att springa i regn. Han sa att det inte var någon större fara.
Kanske någon gång regnar på ett VM, lika bra att springa ute och sen duscha brännande varmt.

Mitt förhållande till löpning har förändrats, ganska mycket enligt mig själv de senaste åren. Den största skillnaden känner jag sedan i höstas då Gurra började bygga mig i 3D. Fler pass, vänja kroppen.  Visst var det piss tråkigt i början, känna sig tung och jag sprang där på karlberg i motvind och kände mig helt värdelös.
Sakta men säkert har det börja bli roligare, så roligt att jag kan längta till passen, bara ut och köra, löpa fritt och löpa ut.

Cissi 15 år harvar runt i skor som väger 500g styck med extra dämpning, mjukis kläder, inte konstigt att det var tungt. Tajts var för snabba människor, alltså inte jag. Nu är jag här 11 år senare, lätta skor, tajts och en Gps klocka. Allt jag behöver.
Vilken förvandling.

Jag kanske inte älskar löpningen fullt ut, men för varje pass blir det fan roligare. Och jag gillar det mer än vad jag hatar det.

Så hur blir det då?
Det blir ut och löpa nu, 5 grader och regn snett från höger. 4 (2*200m R 46s- 400R 1.32) med aktiv vila i mellan.
Hej MÅNDAG, nu kör vi!

På resande fot

Hej Världen!
Nu är jag tillbaka igen. För er som inte har märkt något har jag haft två underbara semestrar.
Första var en söndag till onsdag i Istanbul med mamma, min examensresa. Vi bodde skitflådigt vid Bosporen med en frukost som gjorde att man aldrig ville sluta äta. Så fräsht och vackert. Istanbul är en fantastisk stad, så mycket att se och uppleva. Myllrande gator, stora torg, vatten och något som kändes väldigt speciellt för oss- sol! Vi gjorde allt det turistiga, åt grillade kastanjer och fisk, fönster shoppade, tog en dag i asien och åt baklava.
Toppgrejerna för oss var: Topkapi palatset- gå direkt till innegård 4a och häpna över utsikten och allt guld, Hammamet- bada på turkiskt vis- bli skrubbad och känn dig som ett barn på nytt,
 Blå moskén- ett måste, tänk på kläderna
Cisternen- för alla oss som läst eller hört inferno. Vackert ljusspel och man kan klä ut sig till princessor, det gjorde vi. Turistigt men skoj.
Gå igenom stora basaren och häng i kryddbasaren istället. Mer att se där. Vi gick nästan vilse i basarområdet, hur stort som helst!
Ta båten över till Asien, gå till höger. det är där allt händer.
Gå över Galatabron och ta en grillad makrill samtidigt som du kollar på fiskmarknaden.
Gå upp till stadsdelen Beyoglu- gå förbi galata tower. Fick tips om att äta på Nevizade nära Istikal C. Väldig myllrande restaurang gata.
Ta en spårvagn eller bara gå, det är billigt att röra sig och mycket att se.
Vi hade lugna fina dagar tills vi skulle hem. Vi fastnade lite för länge i Topkapi palatset i solen och utsikten. Sen blev det bråttom till spårvagnen. Jag fick ångest, sån jävla ångest, vi fick verkligen inte missa flyget.
50min innan flyget går kommer vi till flygplatsen, vi bara springer- tränger oss i säkerhetsköer. Får hjälp att checka in och får en bassning om att det var vårt fel att vi var sena. SPRING! Tränga sig i kontrollerna igen och komma till rätt gate. 20min från att vi gick av tåget tills att vi vad vid gaten, vilken rush! Bra jobbat mamma.
Aldrig mer fastna eller va tidsoptimist, vi lärde oss en läxa som gick bra.

Varför hade jag så bråttom då? Jo jag och P skulle ju åka till Thailand på torsdagen.
Resan ner gick bra, vi hängde i Lounger, jag sov mycket och byterna gick smidigt. Väl i Krabi blev vi hämtade med bil och körda till Pontus och Lina som bodde nära Klong Dao på Koh Lanta.
En vecka på plats som bestod av en del träning, simma, springa och paddla i havet som var ruskigt varmt. Sova, sola och bada på stranden och vi snikade till oss både en och en annan massage för 80spänn. Vi gjorde dagsutflykter, åt på fantastiska restauranger med familjen, kollade fireshow både hemma och på stranden, drack fantastiska coconutshakes och åt mkt god mat och mango
Vi tog en trip ut till Koh Ngai- bodde flådigt med plastblommor på toan och fantastisk utsikt, paddlade kajak och snorklade
En träningssemester blev det, P var uppe före sig själv, runt 6 och vi sprang på stranden och självklart vara Ponta med. Hur kul som helst. Och vet ni vad det bästa va? Vi köpte typ ingenting.
 Lata dagar i Solen, tack familjen Pontus och Lina med barn för all gästfrihet och fint sällskap!
Hem då? Jo det började med 2h kö innan vi kom på färjan, 3,5h mellan Koh Lanta och Krabi. Första planet sent 30min, i Bangkok hade vi fler timmar, satt i loungen och ser vårt plan flyttas fram och flyttas fram. 2h sent. Missar anslutning i Doha, jag är så arg. Blir skickade till London och som vi alla vet är London ett svart hål. Vänta 5h där och missade jobb. Så arg- så lite jag kunde göra. Lounge igen- äta dricka och spöa skiten ur P på fotbollsspel, YES!
Hemma 12h försent kom man hem till Kombo middag med Lars, Signe och Pettsson. Vilken lyx och en liten utgång på det.
Ibland är livet bara för jävla bra.


.