Att vara rösträknare kan vara det jobbigaste jag gjort i mitt liv, iaf mentalt efter en svensexa.
Kl 20 var jag tillbaka till vallokalen, lägga ner alla 500poströster och ta ut dem ur kuverten. När det var klart var jag hjärndöd och då hade vi inte ens börjat räkna.
Kl 22 hade vi räknat klart riksdagsrösterna och ingenting stämde, vi hade fler röster än röstberättigade?!
Vi räknar om och hade ännu fler röster. Konstigt!
Vi går till nästa val och vad händer? Samma sak där!
Nästa val och samma sak, som mest diffade vi med ca 50röster!
I början kunde vi skratta och prata i slutet ville vi alla döda varandra. Vi ville bara hem. När klimattekniker blir klimaterietekniker då är det kul. Speciellt när man räknar med folk som skulle kunnat arbetsträna på Berga förrådet och är jävligt negativa, å vilken natt det inte blev.
Men när man märker att man bor i ett SD distrikt och typ över det bara moderater, ville jag faktiskt bara börja gråta.
Trött och något irriterad fick jag följa med till kommunhuset och lämna in rösterna och där fick vi höra att alliansen bildar minoritetsregering och SD kom in och har vågmästar roll. Jag blev helt tom i hjärtat och i hjärnan. Hur kunde det bli så här?
Får skjuts hem och är hemma kl 02.00, sätter mig framför tvn och ser resultatet på texttv. Jag börjar gråta. Tomhet är det bästa jag kan beskriva min känsla med, tomhet och skam.
Att vakna upp till det här kunde jag lika gärna dra täcket över huvudet och sova i 4 år till
Godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar