Sorgen är något man får leva med, men du saknas mig!

Du Saknas mig något oerhört!

Idag dog min Morfar. Min fantastiska, underbara Morfar somnade in på Sös efter en längre tids sjukdom. Det började med ett brutet lårben i början av oktober och idag var kampen över, han fick en stroke och repade sig aldrig efter det.

Han dog när jag sov brevid honom, hållandes hans hand. Jag somnade och han somnade in.

Älskade Morfar, allt du har givit mig har format mig till den jag är idag.

Jag kommer alltid vara ditt barnbarn och du har lämnat ett stort hål i mig som aldrig kommer att läka.

Den sorg som finns i mig nu, kan jag inte sätta ord på. När du dog, dog en del av mig. Eller som min Syster sa: att vi kanske får en del av dig ist för en del som tas bort från oss.

Du saknas av mig och alla de dina!

Så länge jag lever kommer jag alltid att älska dig, så som jag älskade dig i livet.